Litteraturlista
Nu ska jag gnälla lite och beklaga mig över min litteraturlista till den nuvaranade kursen.
Extremt mycket titlar och hälften är svårt att leta reda på. Exempelvis e-böcker som kräver inloggning och installation av vissa program för att hitta. Artiklar/häften som klassen har fått uppkopierade i ett fåtal exemplar. Dokument som finns på olika sidor på internet. Jag tycker dessutom att det är otroligt irriterande att läsa på datorskärmar när det handlar om mycket text, samtidigt som ekonomen i mig inte vill lägga ut ett par hundra i utrskriftskostander...
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde i utveckling. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007. (s 66–83). (17 s).
Björck-Åkesson, E. (2007). Specialpedagogiken ett kunskapsområde med många dimensioner. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007. (s 87–100). (14 s).
Fischbein, S. (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007. (s 17–36). (20 s).
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket/Liber. (71 s).
Helldin, R. (2002). Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan : en granskning av skoldemokratins innebörder och kvalitet. Lund: Studentlitteratur. (128 s).
Jakobsson, I-L (2003). God kommunikation är avgörande. Skolsituationer för elever med syndromdiagnos. Locus 4/03. (s 31–43). (12 s).
León, R. (2001). På väg mot en diversifierad normalitet. I: Bigestans, A. & Sjögren, A. (red.) Lyssna. Interkulturella perspektiv på multietniska skolmiljöer. Tumba: Mångkulturellt centrum. (12 s).
Läroplan för förskolan.
Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet.
Läroplaner för det frivilliga skolväsendet.
Persson, B. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. (148 s).
Repstad, P. (2007). Närhet och distans (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. (ca 90 s). (Boken läses även i kursen Individens socialisation i AOU2).
Rosenqvist, J. (2007). Landvinningar på väg mot en skola för alla. Pedagogisk Forskning i Sverige Nr 2, Årg 12. (s 109–118). (10 s).
Skidmore, D. (2004). Inclusion the dynamics of school development. Maidenhead: Open University Press. (140 s). Finns även som Elektronisk resurs på Stockholms universitet.
Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd. Några perspektiv. Stockholm: Liber. (127 s).
Westling Allodi, M. (2002). Gränser i skolan. Vilka funktioner har differentierade grupper? Locus 1/02. (s 4–19). (16 s).
Dessutom tillkommer aktuella rapporter/artiklar om ca. 30 sidor vilka hämtas från Internet samt 200 sidor valbar litteratur.
Vad tycker ni? Är det normal mängd för en kurs som ska hålla på i fem veckor? Alltså, textmängden är ju visserligen inte problematisk i sig men att lokalisera alla källor, köpa vissa böcker etc blir en sån stor del av det hela.
Extremt mycket titlar och hälften är svårt att leta reda på. Exempelvis e-böcker som kräver inloggning och installation av vissa program för att hitta. Artiklar/häften som klassen har fått uppkopierade i ett fåtal exemplar. Dokument som finns på olika sidor på internet. Jag tycker dessutom att det är otroligt irriterande att läsa på datorskärmar när det handlar om mycket text, samtidigt som ekonomen i mig inte vill lägga ut ett par hundra i utrskriftskostander...
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde i utveckling. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007. (s 66–83). (17 s).
Björck-Åkesson, E. (2007). Specialpedagogiken ett kunskapsområde med många dimensioner. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007. (s 87–100). (14 s).
Fischbein, S. (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007. (s 17–36). (20 s).
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket/Liber. (71 s).
Helldin, R. (2002). Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan : en granskning av skoldemokratins innebörder och kvalitet. Lund: Studentlitteratur. (128 s).
Jakobsson, I-L (2003). God kommunikation är avgörande. Skolsituationer för elever med syndromdiagnos. Locus 4/03. (s 31–43). (12 s).
León, R. (2001). På väg mot en diversifierad normalitet. I: Bigestans, A. & Sjögren, A. (red.) Lyssna. Interkulturella perspektiv på multietniska skolmiljöer. Tumba: Mångkulturellt centrum. (12 s).
Läroplan för förskolan.
Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet.
Läroplaner för det frivilliga skolväsendet.
Persson, B. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. (148 s).
Repstad, P. (2007). Närhet och distans (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. (ca 90 s). (Boken läses även i kursen Individens socialisation i AOU2).
Rosenqvist, J. (2007). Landvinningar på väg mot en skola för alla. Pedagogisk Forskning i Sverige Nr 2, Årg 12. (s 109–118). (10 s).
Skidmore, D. (2004). Inclusion the dynamics of school development. Maidenhead: Open University Press. (140 s). Finns även som Elektronisk resurs på Stockholms universitet.
Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd. Några perspektiv. Stockholm: Liber. (127 s).
Westling Allodi, M. (2002). Gränser i skolan. Vilka funktioner har differentierade grupper? Locus 1/02. (s 4–19). (16 s).
Dessutom tillkommer aktuella rapporter/artiklar om ca. 30 sidor vilka hämtas från Internet samt 200 sidor valbar litteratur.
Vad tycker ni? Är det normal mängd för en kurs som ska hålla på i fem veckor? Alltså, textmängden är ju visserligen inte problematisk i sig men att lokalisera alla källor, köpa vissa böcker etc blir en sån stor del av det hela.
Kommentarer
Postat av: Emma
Du påminde mej just om att inte börja studera;)
Postat av: Malin
Äsch, det är för det mesta nice ;) Undvik bara lärarhögskolan... Jag tror de gör detta för att komma undan flumstämpeln men det framstår ju bara som ostrukturerat åt andra hållet.
Trackback
