Idag var det riktigt trevligt på jobbet faktiskt. Vet inte om kunderna också har vårkänslor men det var ovanligt lite surisar ute på vift idag. Men ingen regel utan undantag; en kvinna klampade stressat fram och börjar sträcka fram pengar till mig, utan att säga något och ser alltmänt stressad och irriterad ut, medan jag håller på att ta beställningar av en annan kund. Har man bråttom och vill smita före kan man ju åtminstone säga något!

Annars fick jag massa trevliga komplimanger och det är ju aldrig fel. Först en herre som var mycket glad över att jag var så trevlig och såg så positiv ut bakom kassan. Jag undrar vilka erfarenheter han har haft sen tidigare för han bemöttes inte annorlunda än alla andra kunder idag. Nåja, han började prata om att han letade coacher för nåt projekt gällande skolungdomar och trodde jag skulle passa för det, men var lite stressad så han skulle maila mig. Vi får väl se vad det handlar om.

Fick dessutom hålla denna konversation med en äldre polack:

- Det var länge sen man såg dig!
- Jo, jag jobbar inte så mycket längre...
- Ser du, jag kommer ihåg dig!
- Jaha ja... det var ju trevligt...!
- Ja, det är svårt att glömma vackra ansikten
- Ehhm, tack...

Vad säger man?

Dessutom var det en karl som frågade efter mitt telefonnummer. Men det var nog mest för att jag städade när han kom in och han tyckte jag kunde fortsätta städa hos honom när jag ändå var i farten... Och nej, han fick inte mitt nummer heller! ;)
-